Sura biverkningar

Begrunda detta:

Jag har en kronisk sjukdom. En sjukdom som tvingar mig att gå på starka hormoner och starka smärtmediciner. Alla mediciner ger mig otaliga biverkningar. För att råda bot på det får jag fler mediciner mot biverkningarna.

Eller mediciner mot medicinerna om man så vill.

En av de vanligaste smärtmedicinerna är NSAID-läkemedel (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), t ex ibuprofen, diklofenak, naproxen, acetysalicylsyra och ketoprofen. De funkar alldeles utmärkt mot inflammation.

De funkar däremot mindre bra mot att bibehålla en hälsosam magslemhinna. Riktigt dåligt faktiskt. Om du vill må bra i magen ska du definitivt inte ta NSAID-tabletter under en längre tid. (Säger personen som nu haft mer eller mindre kronisk värk i drygt fem år.) Magkatarr och magsår är inte ovanligt vid lång användning. Och första varningstecknet?

Sura, sura uppstötningar.

Klimakteriet - min räddning

Jag skulle inte klara mig utan klimakteriet. Idag påbörjar jag min fjärde GnRH-behandling som sätter mig i klimakteriet igen. Det är hittills den enda behandling som gör att jag kan fungera normalt. Den tar bort mina blödningar och får ner min smärta. Därmed inte sagt att det är en enkel behandling.

Det är många som avskyr den här behandlingen och jag kan förstå dem. Den är tuff - mycket tuff. Det är många som inte klarar av biverkningarna och det är många som inte klarar av den mentalt. Hormoner är ju så: något som fungerar för en person, fungerar inte alls för en annan. Jag har också haft hormonbehandlingar som jag inte klarat av. Jag är bara glad att det finns en behandling som fungerar på mig.

Men jag ska vara ärlig - det är pest eller kolera.