Torsdagstravesti

Endometriosis goes geek. Bild: damnyouautocorrect.com

LMFAO = Laughing my fucking ass off

Det där med gravida magar

När jag kom till jobbet efter sommaren visade det sig att två av mina kollegor är gravida. En är i vecka 12 och den andra i vecka 23. Hennes mage är så där fint rund och lagom stor. Jag visste inte om att de var gravida och för första gången upplevde jag en tagg i mitt bröst när jag träffade dem.

Jag har inte haft några problem att möta gravida kvinnor tidigare. Vår väg mot ett barn har haft mer fokus på hur jag mått, än ett barn i sig. Det där med gravida magar, har jag inte haft ork att tänka på.

Det börjar komma ifatt nu.

10 saker du inte visste om endometrios

Endometrios är en fascinerande sjukdom. Förstå mig rätt – den är hemsk att leva med – men det är verkligen en konstig, konstig sjukdom.

I och med att det inte har bedrivits så mycket forskning om endometrios, är det mycket vi inte förstår. Vissa upptäckter som forskarna gör är så konstiga och svåra att förklara, att det för mig är omöjligt att inte bli lite fascinerad.

I min eviga jakt på ny information, har jag kommit över saker jag aldrig kunnat ana om endometrios.

Läs och förundras över 10 saker du inte visste om endometrios.

10 saker du inte visste om endometrios.
Bild: Suat Eman/FreeDigitalPhotos.net

Viljan och Förståndet

Har du någon gång gjort ett beslut baserat på vad din vilja vill och inte på vad ditt förnuft säger åt dig?

Jag lät Viljan styra i veckan. Det var länge sen jag tillät det, men Viljan hade så bra argument att jag föll för alla fina ord. Jag har mått bättre de senaste veckorna. Jag har haft mindre värk. Jag har klarat att jobba utan större problem. 

Viljan ville prova att skära ner på en smärttablett igår. Viljan hade fel.

Torsdagstravesti

I am acting like I am okay. Please don't interupt my performance.
Bild: imgfave.com

Hur mår jag - egentligen?

Vart tog sommaren vägen? Den klassiska frågan alla ställer sig när jobbvardagen gör sitt intåg igen. Ofta med en underton att vädret har varit dåligt och att det har varit få fina sommardagar.

I år är det ingen som ställer sig den frågan på mitt jobb. Alla kommer utvilade och solbrända, efter många sköna timmar på stränder och solstolar. Pigga. Fräscha.

Jag är som alltid blekast (jag har väldigt ljus hy och svårt att bli brun), men i år är kontrasten ännu större. Inte är jag utvilad heller. Opigg. Ofräsch.

Sjuk.

Vart tog sommaren vägen? Jag vet exakt. Den försvann när jag låg på sjukhus, eller under de perioderna mellan jag låg på sjukhus.

Så. Hur mår jag - egentligen?

Den svåraste frågan på jorden: ”Hur mår du?”

När jag hade mitt förra stora smärtskov under 2012 träffade jag en bekant. Jag hade inte riktigt pratat med personen på länge, annat än sagt ”hej”. Den här dagen stannade vi upp och pratade i ca två minuter. De två minuterna fick mig att fundera över mitt beteende när jag berättar om mig själv. Vad svarar jag på frågan: ”hur mår du?”. Det är trots allt tre enkla (?) små ord.

Träffar jag någon jag inte känner så väl svarar jag bara "bra" - som man ”ska" svara i civiliserade sammanhang. En oskriven social regel. Det är det svaret folk förväntar sig och vill höra. De vill egentligen inte höra hur andra mår - egentligen.

Är det en person som vet om att jag har endometrios kan jag inte bara svara "bra". Det känns som om jag ljuger och det vill jag inte. Samtidigt vill jag inte skrämma slag på personen ifråga genom att faktiskt berätta hur det är. De enda som vet exakt hur det faktiskt är med mig, är min familj och mina närmaste vänner.

Den här dagen, för två och ett halvt år sedan, får jag givetvis frågan om hur det är med mig. Och balansgången börjar.

Ivf-vila

"Du måste få leva också."

De orden har ringt i mitt huvud. Min underbara läkares ord i juli, efter att jag berättade om mina planer om att skjuta på återföringen.

Planerna har nu blivit ett riktigt beslut. Ett verkställt beslut.

Sommarpod i Efter endometrios: Ligga med P3

Musten gick ur mig efter senaste svängen på sjukhuset. Det är först nu - en dryg vecka efter jag blivit utskriven - som värken på riktigt börjar lägga sig. 

Jag mår som bäst när jag ligger i solen, i värmen. Då är värken som lugnast. Så jag klagar inte över det fina vädret.

Som avslutning på min podserie kommer en pod från Ligga med P3. Den 25 mars i år hade de ett helt program om endometrios under endometriosmånaden. Den handlar om endometrios i allmänhet och två tjejer med endometrios intervjuas.

Sommarpratarna fortsätter givetvis några dagar till och det finns några guldkorn kvar. Mitt hetaste tips är Loa Falkman som har sitt program den 16 augusti, alltså om en dryg vecka. Ni kanske tänker: "Varför ska jag lyssna på den gamla gubben?" och det ska jag berätta för er.

Jag tycker om musik. Jättemycket. Jag älskar klassisk musik och jag är fullkomligt tokig i klassisk sång; det vill säga opera och sånger skrivna före 1900-talet. Loa Falkman är operasångare i grunden och det är där han är som allra bäst.

Så, därför vill jag slå ett slag för den klassiska sången. Njut!

Men fram till dess får ni lyssna till reportaget "Endometriosen tog nästan hennes liv".