Tips och råd inför läkarbesöket

Du vet hur det känns.

Sakta men säkert räknas dagarna ner. Två veckor kvar. En vecka kvar. Fem dagar kvar. Om tre dagar, i övermorgon, imorgon. Om du är som mig så ökar nervositeten mer och mer ju närmare dagen D jag kommer. En nervositet som inte blir bättre när jag väl sitter i den där hemska gynstolen.

Att förbereda sig för ett läkarbesök är en lång process - i alla fall för mig. De gånger jag inte förberett mig, är de besök jag varit mest missnöjd med. Det är då jag till exempel glömt att ställa viktiga frågor på grund att jag varit så nervös. Ofta har det alltså inte berott på läkaren utan på mig själv.

Jag är mitt inne i den här processen nu. Om fyra dagar är det dags för återföringen och även om det kommer skilja sig mot ett vanligt läkarbesök, så är förberedelserna de samma.

Här är mina tips och råd för att få bukt med nervositeten.

Duscha

Det här kan tyckas självklart, men det är en viktig del i min rutin. Vattnet har en lugnande effekt på mig och blir därför extra viktig. Det är alltså inte bara för att tvätta mig mellan benen.

Klä dig skönt

Jag vill ha kläder som jag känner mig bekväm i, byxor eller nederdelar som går lätt att ta på och av. Jag vet inte hur du känner men min nervositet är som störst både före och efter gynundersökningen. Det sista jag vill ha är ett strulande blixtlås eller strumpbyxor som hamnar ut och in. (Särskilt inte nu då jag dessutom har en gipsad hand.)

Vad vill du få ut av ditt besök?

Till viss del beror denna fråga på vad det är för slags besök. Är det ditt första besök med den här läkaren kanske ditt fokus ligger på dennes bemötande. Är det inför en operation, ett återbesök eller en vanlig uppföljning?

Det är lätt att hamna på sidospår om du inte är förberedd. Ta det viktigaste först när det finns tid. Ett läkarbesök går så snabbt, därför är det viktigt att prioritera smart.

Skriv listor

När jag är nervös glömmer jag saker. De viktigaste sakerna faller lättast ut ur hjärnan dessutom. Listor är mina bästa vänner.

• Listor med frågor - Jag börjar skriva upp frågor redan två veckor innan besöket. Jag skriver upp dem i mobilen när jag kommer på dem och för över dem på ett papper någon dag innan besöket. Då sitter jag också och tänker över vilken fråga som är den viktigast, näst viktigast osv.

• Lista med mediciner och hur de verkar - Alla läkare vill veta vad du tar för mediciner. Ska du få nya mediciner så måste läkaren ha koll på att du inte överdoserar och att inga mediciner krockar eller tar ut varandra. Om du känner att du tar mediciner som inte hjälper kan du ta hjälp av smärtdagboken för att visa hur din smärta förändrats. Då kan både du och läkaren göra ett beslut baserat på fakta snarare än gissningar.

• Lista med symtom - Är det något som är lätt att glömma bort så är det symtom. Har du som jag många olika symtom är det inte lätt att hålla alla i huvudet. Har nya symtom tillkommit? Har andra förändrats och på vilket sätt? Smärtdagboken är ovärderlig även här.

• En summering av din sjukdomshistoria - Det här är extra viktigt om det är en ny läkare du träffar. Skriv ner en summering där du stolpar upp de viktigaste händelserna. Fliken Min resa hittills har jag till grund för det här. Jag skriver ner kort vad som hänt varje månad sedan jag blev sjuk och sedan tar jag ut det viktigaste. Till exempel ser min korta sjukdomshistoria ut så här: 

I augusti 2010 fick jag akuta smärtor i buken. Jag åkte in och ut på sjukhuset i två veckor innan det beslutades att jag skulle opereras akut av gyn. De konstaterade endometrios och jag sattes på p-piller (Neovletta). I december sattes jag i klimakteriet (Enanton) och vårvintern 2011 var jag helt smärtfri. Under sommaren 2011 hade jag bytt till minipiller (Ceratzette) och smärtan kom sakta tillbaka. Under hösten bytte jag minipiller till (Exlutena) men det hjälpte inte. Jag hade mens trots hormonerna och smärtan steg kraftigt. I början av 2012 bytte jag till Visanne. Vi fick inte bukt med blödningarna, smärtan steg ännu mer och jag sjönk snabbt ner i en depression. Jag fick kontakt med ett smärtteam på min vårdcentral med läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Till slut bytte jag hormonbehandling till dubbla p-piller (Yasmine) och då började jag må bättre. Vi fick bukt med blödningarna och smärtan lättades så pass så jag kunde slutföra min utbildning. Efter examen sattes jag i klimakteriet igen (Zoladex) och smärtan gav med sig. Jag flyttade och fick mitt första jobb. Jag var i klimakteriet i drygt ett år (maj 2012-juni 2013) innan jag och min man beslutade att skaffa barn.

Under hösten började smärtorna komma tillbaka och när jag fick mens var smärtan så svår att jag blev inlagd varje gång. Jag var inlagd fem gånger från oktober 2013 till januari 2014. I december 2013 gjordes vår fertilitetsutredning, eftersom vi inte blivit gravida på de fyra månader min gynekolog gett oss. I januari 2014 sattes jag i klimakteriet igen (Zoladex) och remiss till ivf skickades. I april bytte jag hormonbehandling till Suprecur som en del av ivf-behandlingen. I slutet av maj gjorde jag äggplock men drabbades av överstimulering. Jag hade två liter vätska i buken, 10 cm stora äggstockar och vätska i lungorna. Totalt var jag inlagd fem gånger under sommaren 2014 pga överstimuleringen, ägglossning och mens. I slutet av juli nedreglerades jag igen (först Synarela, sedan Zoladex). Återföring var tänkt till augusti men jag hade ingen ork kvar. I november gav smärtan äntligen med sig. Nu under januari 2015 är jag äntligen stark nog att orka med en återföring. Återföringen är planerad till 2 februari. 

Det blir omfattande när det hänt mycket och det är helt naturligt att det blir lite mer detaljerat ju närmare nutid berättelsen kommer. Det tycker jag är helt ok - antagligen är just det som är mest relevant också. Är det så att du byter sjukhus (eller framför allt landsting) så rekommenderar jag att du tar med en journalkopia till din nya läkare.

Listor, listor, listor. Bild: pcglenn/Pixaby

Fokusera din nervositet

Det är så lätt att nervositeten tar överhanden i väntrummet. Det har hänt att jag glömt att ta upp något från min lista när jag varit inne hos läkaren, just för att jag varit så nervös. Det händer att jag är så nervös att jag hackar tänder. Därför brukar jag fokusera på min andning och titta över mina frågor, så att jag har de i huvudet när det är min tur.

Var öppen och ärlig med symtom

En bieffekt av att ha vuxit upp med orden "det är så här att vara kvinna" är att bita ihop. Jag är säkert inte ensam om att vilja visa mig stark, inte vara någon som klagar på sin smärta i onödan. Jag biter många gånger ihop. När jag väl säger att jag har ont - då har jag ont.

Jag har fått öva mig på att inte minimera min smärta. Jag försöker inte längre verka stolt och stark, utan faktiskt säga som det är. Det blir faktiskt enklare för läkaren också om kommunikationen är rak. Använd dina listor och ta en sak i taget.

Läs på

Tyvärr är kunskapen om endometrios minst sagt ojämn - även inom sjukvården. Jag har utbildat mig själv genom att läsa mycket om endo och att prata med andra med endo. Jag upplever att jag vunnit mycket på att vara påläst. Jag har bemötts av respekt för att jag är insatt. När jag diskuterar olika alternativ med min läkare har jag en förkunskap som hjälper mig i mina beslut.

Sen är det så - jag är ingen läkare, jag har inte den utbildningen. Läkare har kunskaper som jag inte har. Jag frågar hellre en dum fråga för mycket, än en fråga för lite. Var aldrig rädd att fråga! Kom ihåg vad du vill få ut av ditt läkarbesök.

Stöd

Ta med dig någon som kan stötta dig, om du vill. Det är bra om det är någon som varit med i din sjukdomshistoria och som kan "stärka" din berättelse - din partner, förälder eller nära vän.

När jag åker in akut vill jag alltid ha med mig någon. Är det ett vanligt läkarbesök kan det bara vara skönt att veta att mitt stöd sitter ute i väntrummet.

Om det inte går som du tänkt

Är det ett verkligt stolpskott du träffat, gör en anmälan till patientnämnden om det behövs och fortsätta leta efter en läkare som lyssnar på dig. Kom ihåg att alla läkare är inte stolpskott.

Om det går bättre än du tänkt

Träffar du en läkare som du får förtroende för - håll fast vid hen. Se till att boka läkarbesök med hen, så att det är samma läkare som följer upp dig.

Jag är dålig på namn och när jag ligger i smärtor är namnet på läkaren det sista jag tänker på. När jag låg inne alla gånger förra året träffade jag många läkare. Jag gjorde en vana att skriva upp namn och utseende på läkare och barnmorskor i mobilen. På så sätt hade jag ett hum om vem som var vem. När jag sedan åkte in akut och frågade vem som hade jouren, visste jag vem det var jag skulle träffa.

Fler råd

Alla har sina rutiner och tips därför tänker jag dela med mig av andra nyttiga sidor.

• EndoElin beskriver sina förberedelser med bilder - läs och skratta!
• Arga Doktorn förbereder dig inför läkarbesöket.
• Endometriosis.org ger dig råd om hur du pratar med din läkare.
• Endo Support har en lång lista med frågor att ställa till din läkare.
• Endometriosföreningens material inför läkarbesöket.