onsdag 21 januari 2015

De första dagarna med Femanest

Det är nästan en vecka sedan jag började med Femanest, östrogenet. De första dagarna kändes inget speciellt och det jag kände kändes mer som inbillning. I helgen kom det första hugget och sen dess har kramperna blivit fler också. 

Det är inte inbillning längre. 


Huggen är rena, skära endohugg. De kommer plötsligt några gånger per dag. Kramperna är skarpa och stickiga. Det känns som mensvärk men samtidigt som om något vasst sitter i livmodern. Till detta har molvärken också blivit mer ihållande och intensiv. Endometriosen har party där inne i buken.

På måndag ska jag göra ultraljud för att se hur livmoderslemhinnan har växt. Förhoppningsvis är den tjock och fin. Går allt som det ska blir det återföring i början av första veckan i februari - det är två veckor dit!

Jag vet att jag har smärtan har en mening, jag vet varför jag har smärta, men det är ändå jobbigt. Det är så jobbigt att känna dessa välbekanta smärtorna. Allt som påminner mig om endon som härjar i min buk är jobbigt. 

Det konstigt ändå. Jag har inte gråtit en tår över min brutna handled och jag känner knappt smärtan. (Ska väl tilläggas benet i handen har legat på rätt plats hela tiden och det bidrar säkert till att jag inte har så ont.) Men tårarna ligger nära när jag tänker på endon och huggen, kramperna och molvärken känns mycket mer än handen.

Jag är ändå glad att värken hann lägga sig så pass mycket som den gjorde innan det här försöket. Jag är glad att Zoladexen fortfarande verkar (skulle tagit nästa spruta på fredag), vilket antagligen gör att endon inte får härja helt fritt. Jag är överlycklig att vi äntligen är här och det hjälper mig att hålla rädslan i schack

6 kommentarer:

  1. Vad spännande!! Jag ska på uj imorn och kör också med femanest inför en fet. Kör även med synarela. Lycka till till oss!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, verkligen! Det är vår tur nu.
      Kram
      / Hedwig

      Radera
  2. Hej!
    Tack för allt du skrivit på min blogg. <3 ska bläddra igenom din nu. Lycka till med allt och håller tummarna för er! Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kramar tillbaka och hoppas du bli frisk från förkylningen nu!
      /Hedwig

      Radera
  3. Jag fick femanest i mars, fick precis som du säger hugg i magen, svällde upp och värk. Slutade efter en månad då läkaren sa att det beror på dom. Diagnosen endo fick jag nu i maj och har fortfarande dessa smärtor trots operation. Läkaren själv sa att femanest inte va bra för mig och kan ha triggat igång allt mer. Nu fick jag provera och hoppas på bra resultat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig är det så här: det sämsta jag kan göra för min endo är att gå igenom ivf-behandlingarna. Alla mediciner (framförallt allt östrogen) är döden för mig. Mer värk, mer endo - det är ju som att bjuda endon på värsta kalaset! Den frodas och växer till sig av alla mediciner.

      Och så kan jag inte få barn på naturlig väg...

      Moment 22.

      Hoppas att det lyckas bättre för dig med Provera!

      Kram
      /Hedwig

      Radera

Tycker du att inlägget var intressant? Lämna en kommentar (men håll god ton) eller dela det med andra.

Om du inte vill skriva en kommentar kan du skicka ett meddelande istället. Använd formuläret längst ner på sidan eller skicka ett mail till efter.endometrios@gmail.com