tisdag 3 februari 2015

Jag är ruvare!

Äntligen får jag säga de orden. Jag är ruvare.

Ivf-resan har ju varit en berg-och-dal-bana ända från start, men det är ingenting mot hur återföringen var. Aldrig hade jag kunnat ana att det skulle vara så känslosamt. Så vackert. Så verkligt och samtidigt så otroligt overkligt. 

Som när embryologen visade vårt embryo på en skärm. En femdagars blastocyst. Vårt embryo. 

Vi.

Jag var inte beredd på alla känlor som kom. På tårarna. På smärtan av katertern in i livmodern som försvann. Ersattes av något mycket starkare.

Plötsligt zoomade han ut bilden och vårt embryo blev en prick, som sögs upp i ett rör, upp i katetern. Nästa sekund visade vår ivf-läkare på ultraljudsbilden och pekade på en vit prick. Vårt embryo. På rätt ställe. 

Vårt första ultraljud. 

Och tårarna rann ännu mer. 

På vägen hem frågade jag min man om han fattade att den där lilla pricken nu bor i min livmoder. 

Overkligt. Fantastiskt!

Vår prick och vi.

18 kommentarer:

  1. Vad roligt att läsa, jag håller tummarna!

    SvaraRadera
  2. Åh, va roligt! :) Håller alla tummar och tår för er! ♡
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-)
      Hur har det gått för er då?
      Kram
      /Hedwig

      Radera
  3. Svar
    1. Och till er! Nu håller vi tummarna för oss!
      Kram
      / Hedwig

      Radera
  4. Åhh, låter ju helt underbart =) Ska hålla alla tummar jag kan för att det ska gå hela vägen för er =)
    Kram

    SvaraRadera
  5. Hoppas av hela mitt hjärta att detta blir en lång resa som resulterar i erat eget lilla yrväder! Kram med hårt grepp om tummarna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är stark!
      Bra fokus och kloka reflektioner.
      Fortsätt på den banan under den "förvirrade" rivningstiden.
      Jag håller båda tummarna 👍

      Radera
    2. Ja, och jag behöver bli påmind om det också ;-)
      Kram
      / Hedwig

      Radera
  6. Hej! o Grattis vad kul att det äntligen är din tur nu :)..
    Det var länge sedan jag kommenterade för jag hade tappat bort din blogg :(. Men hittade just tbx hit. Jag har ju oxå endometrios och har gjort 8 insättningar totalt, 3 missfall har vi med oss i bagaget.. Vi håller just nu på med vårat nionde försök och hoppas på att ägget klarar tinningen. För mig har det alltid varit svårt att få till den där perfekta slemhinnan. Och har provat olika mediciner för att få till den. Just nu är det menopur 112.5 E som har funkat. Men denna gång har jag börjat på bara 75E, då vi har bytt klinik och nya läkare. Är osäker på om det kommer att ge något..
    Nu sista gången precis innan jul fick vi missfall i V6. Då var det ett färskförsök. Snart känns det som man har testa alla mediciner som finns, men ända vill de inte stanna. Har även använt intralipid dropp fast Nk cellerna var bra.. Har du något bra tips på mediciner som du har läst som är en bra kombo tillsammans?, Eller hur gjorde du för att ladda till detta försök!
    Lycka till / S

    SvaraRadera
  7. Hej!
    Oj, vilken resan ni har gått igenom. Det skär i hjärtat på mig.

    När det kommer till tankar om mediciner är jag nog helt fel person att fråga. Det här är ju egentligen fortfarande vårt första försök. Vår första ivf i maj/juni ledde till totalfrys pgaöverstimulering, så jag vet inte alls om ett embryo hade kunnat fästa. Det här är vår allra första återföring (fet) och jag är bara på ruvardag 2 - alldeles för tidigt att veta hur det har gått med andra ord.

    Kan väl säga så här: i och med att detta är första gången litar jag fullt ut på min läkare. Jag tar de mediciner jag blivit ordinerad och undviker faktiskt att läsa på nätet om olika rön.

    Jag kan förstå att det kan vara viktigt att försöka leta svar efter så många försök som ni gjort (på samma sätt som jag läser mycket om endo), men jag är inte där. Jag försöker ta den här ruvningen dag för dag.

    Jag hoppas av hela mitt hjärta att det en dag kommer att lyckas för er! Det är ni värda.

    Kram
    / Hedwig

    SvaraRadera
  8. Du har så himla rätt. Ta en dag i taget du.. Ja, kanske ligger man lite före i allt. Vi har ju gjort det här några gånger.. Det är svårt att vara här och nu o inte ligga ett steg före hela tiden. Jag håller tummarna för er :)/ s

    SvaraRadera

Tycker du att inlägget var intressant? Lämna en kommentar (men håll god ton) eller dela det med andra.

Om du inte vill skriva en kommentar kan du skicka ett meddelande istället. Använd formuläret längst ner på sidan eller skicka ett mail till efter.endometrios@gmail.com