Den här månaden kommer jag av naturliga skäl inte skriva om endometrios. Mitt liv har gått över till att räkna ruvardagar.
Jag är i dag på ruvardag 3. Embryot bör ha fäst och börjat implantera sig i livmoderslemhinnan. Det är allt jag vet, inget mer. Jag, som googlar allt, har slutat googla. Jag vill inte läsa nåt relaterat till ivf. Det är en självförsvarsmekanism för att inte bli tokig.
Jag har förståelse för alla ruvare jag läst om - det är verkligen psykiskt påfrestande. Vi har ju sett pricken som bor där inne. Vi har redan en relation till den. Det är i allra högsta grad verkligt.
Det är svårt!
Tankarna blandas i en salig röra tillsammans med eventuella ruvarsymtom. Inget konstigt egentligen.
I förrgår kväll (rd 1) fick jag en attack av knivkramper i livmodern. Trettio sekunder av ren endometriossmärta. Kallsvett, panikläge och en puls på 180.
Det tog en stund av andningsövningar innan jag lyckades lugna ner mig. I ett försök att förvandla smärtan till något positivt, bestämde jag helt sonika att embryot nu hade fäst. Notera att jag inte har en aning om det är så! Det är bara mitt eget sätt att hantera smärtan.
Ett försök till att steg för steg, dag för dag under dessa ruvardagar.
Tycker att du har en väldigt fin inställning. ♡ Fast jag förstår att det är svårt att hålla sig till den hela tiden. :) Men jag tänker att ju mer man kan känna sig lugn, desto skönare är det ju för en själv. :) Och om man får nåt litet bakslag däremellan, så får man försöka ta det som det är bara. Är så spännande och följa dig! En barndomskompis kör med att man bara ska hålla en tumme och den extra,extra hårt. Och det brukar vara ett vinnande koncept. Så de gör jag för dig nu! :) ♡ Kram!
SvaraRadera:-) Det värmer i hjärtat att veta det!
SvaraRaderaStor kram
/ Hedwig
Bra inställning - att vända och se de från den positiva synvinkeln. Jag hejar på er och embryot - allt vad jag kan :)
SvaraRaderaOch jag på er!
RaderaKram
/ Hedwig
Jag kan bara le! Jag känner mig så hoppfull och glad för er skull så du anar inte. Stora kramar!!!
SvaraRaderaKramar tillbaka!
Radera/ Hedwig
Jag tror det är en smart strategi av dig att inte googla och läsa en massa. Det är sällan som det ger något bra att göra det. Ta en dag i taget, väntan till graviditetstest är lång och jobbig och jag har inga tips att ge dig för hur du ska hantera fram till testdag.
SvaraRaderaJag tror, att om man kan låta bli att analysera och grubbla, så är det bra, men, det är verkligen lättare sagt än gjort, för man går ju liksom ändå omkring och analyserar ALLT som känns avvikande i kroppen.
Håller tummarna för er!
Ja, fastän jag inte vill analysera så märker jag att jag gör det ändå ;-) Jag försöker analysera framstegen i min brutna handled istället, haha!
RaderaKram
/ Hedwig
Kan mycket väl vara implementering. Är ju sådant där som det divideras om. Men det finns ju nidationsblödning som man talar om kan ske vid ägget infästning och det kan smärta till. Oftas vet man ju kanske inte att det kan vara det men här har du ju så mycket mer koll på dagarna.... Stor styrkekram och håll de positiva tankarna längst fram!!!! Det är er tur nu!
SvaraRaderaJo, det gör jag! Kramar tillbaka!
Radera/ Hedwig