När kroppen har lagt av sker allt på ren och skär vilja. Den här veckan har varit tuff, intensiv och samtidigt väldigt kul. Igår var det fullt ös, medvetslös, rakt in i kaklet.
Och vad hände efter det?
Jo, jag kraschade.
Jag kraschade så fort jag släppte mitt fokus tidigt på eftermiddagen. Det var som någon slängde en slägga i huvudet på mig och bokstavligt talat slog undan fötterna på mig. Jag fick svimningskänslor och när jag skulle gå upp för trappan hemma fick jag krypa upp. Helt seriöst. Jag kom faktiskt inte ens upp - jag blev liggande i trappan halvvägs upp.
Efter att jag fick sova någon timme kunde jag i alla fall gå rakt igen, men svimningskänslorna fanns kvar hela kvällen. När jag väl gick och la mig för kvällen minns jag inte ens att jag somnade.
Ni kan väl gissa när jag vaknade imorse? 06 (jäkla) 30! Vanlig tid med andra ord... Hjärnan fattar inte att jag kan slappna av nu och behöver sova.
Hur som helst kan jag slappna av nu och jag är så stolt över mig själv att jag klarat mig fram tills nu. Jag jobbar en vecka till, men det är inte alls lika intensiv som denna. Fokus ligger nu på att göra allt för att samla energi. Och det är ju inte helt dumt att sitta på luciamorgon och titta på Musikhjälpen.
Apropå Musikhjälpen - har ni sett LillaHells (Carolina) digitalbössa Ivffamiljer? Till alla er som går/har gått/ska gå/känner någon som går igenom ivf. Sprid den kärlek vi har mellan oss Kämpare till de som behöver hjälp. I skrivande stund är bössan uppe i 1.500 kr och Musikhjälpens insamling är uppe i knappa 12.500.000 kr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tycker du att inlägget var intressant? Lämna en kommentar (men håll god ton) eller dela det med andra.
Om du inte vill skriva en kommentar kan du skicka ett meddelande istället. Använd formuläret längst ner på sidan eller skicka ett mail till efter.endometrios@gmail.com