onsdag 18 november 2015

Ett plus!

Ett tydligt starkt blått streck. Utan tvekan gravid. Det är knappt så att jag kan tro det. Jag är gravid igen!

Vi tjuvtestade för en vecka sedan. Jag hade inga känningar alls förutom att endometriosen levde rövare med mig. Från att ha återhämtat mig helt ok efter menserna i september, hade jag så ont att jag blev sängliggande. Jag ville inte vänta längre då. Skulle jag få mens så ville jag veta det. Och så fanns där ett tydligt plus...

Idag hade officiell testdag och pluset finns fortfarande kvar. Helt ofattbart.

Bild: Hedwig

Jag har inte haft några tydliga symtom förutom endometriossmärtorna. De har huggit och slitit och dragit i både livmoder och äggstockar. Jag minns inte att jag hade så här ont när jag var gravid i vintras. Jag intalar mig själv hela tiden att det är bra värk. Jag är gravid. Men det tar inte bort det faktum att det gör jävligt ont. Och allt jag har att tillgå är Alvedon... Ni hör ju själva att den ekvationen inte går ihop.

I förrgår kom mina första, försiktiga "gravidsymtom". Brösten började - äntligen - ömma lite och tröttheten slog ut mig totalt igår. När jag kom hem efter jobbet sov jag i en och en halv timme. Jag kunde verkligen inte hålla mig vaken.

Jag är så tacksam. Samtidigt är jag rädd. Jag ringde vår ivf-klinik i morse och för att meddela resultatet. Då bokade de också in ett tidigt ultraljud på mitt hemsjukhus. Om tre veckor. Tre veckor av oro innan vi får svar på om knoppen utvecklas som den ska och inte stannar av på vägen, tre veckor av oro inför själva undersökningen, tre veckor av att minnen från förra gången, och så vidare. Inte särskilt konstruktivt eller hälsosamt - jag vet. Men jag är rädd. Det är nästintill skräck jag känner inför de här tre veckorna. 

Jag har arbete framför mig med andra ord. Jag vet också varför jag reagerar så här - jag har inget annat att jämföra med - så nu håller jag alla tummar och tår och "peppar, peppar, ta i trä" att det här ska gå vägen.

Jag är i alla fall gravid - 5 veckor och 3 dagar - och så fort tankarna far iväg för långt, tar jag fram mina teststickor och tittar på mina blåa plus.

22 kommentarer:

  1. Åh vad roligt, stort grattis! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och grattis själv! Ögonen höll på att trilla ur när jag läste om ditt besked. Jag blev så glad för er skull.

      Kram
      / Hedwig

      Radera
  2. STORT GRATTIS! Det är ju underbara nyheter! Så glad för er skull! Stackare att du ska behöva ha så ont av endometriosen när du nu är gravid...och att inte få ta så starka smärtstillande som man behöver. Jag tar något som heter Buscopan (som jag ska ta den första veckan av ruvning), som är avslappnande för tarmar, livmoder och urinblåsa. Kanske värt kolla upp om du skulle kunna ta det.

    Jag önskar dig all lycka till! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där ska jag verkligen kolla upp. Tack för tipset och TACK!
      Håller tummarna för dig också. Hårt.

      Kram
      / Hedwig

      Radera
  3. Jag håller alla tummar och tår för dig!Grattis!hoppas tiden kan pinna på lite för dig så det kan bli tid för ultraljud:)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, så mycket! Ja, det är ju redan en dag närmare! ;-)
      Kram / Hedwig

      Radera
  4. Ett stort grattis! kram Julia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, så mycket! Hur har det gått för er?
      Kram
      / Hedwig

      Radera
    2. Vi såg ett hjärta som tickade i måndags. Det ska ni också få göra snart <3

      Radera
    3. Åh, vad underbart! Vad glad jag blir för er :-) Blir varm i hela kroppen.
      Kram / Hedwig

      Radera
  5. Åh så fantastiskt! Håller tummar , tår och tassar ... allt som går! Men du har ju redan gjort halva tiden mot tolv veckor redan! Håll fast vid alla positiva tecken du kan.Vet att det är lättare sagt än gjort men håll de positiva du kan. Kraften kan ju försätta berg. Vill lyfta av dig smärta och oro men kan ge en upplyftande kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, så mycket! Jag har faktiskt inte tänkt på det - att jag är halvvägs till v12. Det är ju överkomligt! Jag ska ta till mig din kommentar och flytta fler berg, haha!
      Kram
      / Hedwig

      Radera
    2. precis så menade jag! Bra där! Du fattade vem som skrev detta tror jag... :-) <3 kram

      Radera
  6. Grattis :D
    Hoppas att allt går bra och att du kan få må så bra som möjligt under graviditeten.

    SvaraRadera
  7. Så himla underbart, all lycka till er nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nu är det bara två veckor kvar till vul, så det är bara att andas vidare...
      Kram
      / Hedwig

      Radera
  8. Vad roligt!!! Ett stort grattis!!! :)
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Libra!

      Även om jag inte är så aktiv här, och än mindre på andras bloggar, tänker jag mycket på dig. Det är inte lätt att hantera värken och en ny diagnos (även om den är väntad). Även om jag själv lever med samma värk, står jag liksom handfallen när jag får reda på andra som lever med endo. Vad säger man? Vad gör man?

      Allt jag kan säga är att kriga. Kriga med sjukvården, kriga med kroppen och ge aldrig, aldrig upp. Det tar tid att hitta rätt mediciner och hormoner, det tar tid att lära sig hantera och leva med smärtan. Men du kommer att lyckas!

      Massa styrkekramar till dig!
      / Hedwig

      Radera
  9. Grattis! Är i samma situation själv! Likadant test och resultat visade sig i torsdags ( en dag efter dig) häftigt!! nervöst! Också gjort ivf men färskt försök. Har tidigt ultraljud på kliniken jag med om tre v ca, lite olidlig väntan just nu! ;) knappt fattat detta! Har ett missfall i bagaget.... Lycka till nu! Kram

    SvaraRadera
  10. Åå GRATTIS!!!
    Håller tummarna!

    Kram B

    SvaraRadera

Tycker du att inlägget var intressant? Lämna en kommentar (men håll god ton) eller dela det med andra.

Om du inte vill skriva en kommentar kan du skicka ett meddelande istället. Använd formuläret längst ner på sidan eller skicka ett mail till efter.endometrios@gmail.com