Rörd och lugn

Först av allt vill jag tacka så otroligt mycket för alla fina kommentarer! När jag började blogga, för drygt ett år sedan, hade jag aldrig kunnat ana vilket stöd en blogg kunde ge. 

Det vet jag nu. 

Från djupet av mitt hjärta vill jag säga hur mycket det betyder. Ni skulle bara veta hur tårarna har flödat när jag läst kommentarerna! Jag har tyvärr inte orkat svara på dem. Helst av allt skulle jag vilja ge var och en en stor kram, men det går ju inte riktigt... 

Så - TACK!

För det andra tänkte jag uppdatera er lite om vad som händer nu.

Idag hade jag återbesök på kvinnokliniken. Inget har hänt under helgen annat än att endometriossmärtorna blivit starkare. Eftersom det kan ta tid innan kroppen stöter ut fostren själv, var alternativen abortpiller som startar blödningen eller skrapning.

Fördelen med piller är att det är lite mer naturligt och att jag slipper ett ingrepp. Nackdelen med piller är att jag måste blöda och det kan göra ont. Läkaren berättade att det finns studier som visar att om kvinnan har endometrios, kan det göra ännu ondare. Dessutom finns det inga garantier på att kroppen verkligen blöder ut allt och då blir det ändå skrapning i slutändan.

Fördelen med skrapning är att all vävnad av graviditeten tas bort. Livmodern skrapas inte med något instrument, utan allt sugs ut. Smärtorna blir lättare eftersom livmodern inte måste krampa ut all vävnad själv. Därmed inte sagt att det är helt smärtfritt. Nackdelen är att alla ingrepp med sövning innebär en risk. Även rutiningrepp.

Det blev smärtan som fick vägleda. Jag vill inte ligga och vrida mig i smärtor i flera dagar. Jag vill ha det här överstökat. Läkaren höll med.

Med andra ord ska jag tillbaka på torsdag för att göra en skrapning på dagkirurgin.

För mig är det helt rätt beslut. När vi gick från sjukhuset var jag plötsligt mycket lugnare än jag varit på flera dagar. Jag ser en ände på det här vakuumtillståndet vi levt i den senaste veckan. Vi kan äntligen gå vidare.